det blev tyst här ett tag.
en nära vän till mig fick ett fruktansvärt besked för ett par veckor sedan.
och det fanns och finns ju så klart i tankarna hela tiden.
jag går inte inte på detta mer av hänsyn för deras familj. ♥
i alla fall så ruskade det om mig rejält. och fick mig att tänka lite.
(något som man i sitt alldeles för snabba liv gör alldeles för sällan)
om livet, och det som VERKLIGEN var viktigt.
de där höga, höga nybyggnadslånen som vi var på väg att ta.
ok. vi har råd och banken tyckte att vi hade råd. (såklart).
men jag blev mer och mer fundersam. kom på mig själv att tänka tankar som att "nee, vi måste ju spara" när jag egentligen ville börja rida igen efter tio års uppehåll.
och det där med resor - det hade vi ju bestämt att det fick vi lägga ner dom närmaste åren.
och L som nu startar eget. eller bestämmer sig för att jobba mer med egna projekt som visar sig bli mer och mer av. han måste ju få chansen. han trodde nog eller tänkte nog att han fixar det samtidigt.
men jag vet hur det är. när men inte ens har fått upp den där sista listen sedan v
i fixade avloppsröret för nästan exakt två år sedan. hur sjutton ska vi då kunna fixa en övervånings spackling, listning, målning och tapetsering? med TRE barn?
och OM någon blir sjuk, eller OM vi blir av med jobb eller OM räntorna stiger våldsamt?
GAAAHHH!
ska vi då sälja huset vi har och lämna platsen vi älskar- till förlust kanske? och flytta in till en lägenhet nere i centrum om vi ens skulle vara en hel familj då...?
nope.
inte bra.
vi skiter i det för nu. vi lägger det på is. vi väntar. och kanske, kanske gör vi det snart eller aldrig.
vem vet?
bestämt. punkt.
för vad bra att vi kom på att det är ju nu vi ska leva och göra sånt man vill och tycker är viktigt. man SKA börja rida om man vill det. och vill man hänga mer med sina barn och jobba mindre, ska man kunna göra det.
det är ju egentligen tid och sånt som är skoj som räknas. inte antal kvadratmeter.
vi har ju det jättebra!
ett lite för litet kök och ett eller två rum för få.
helst vill ju vi ha ett eget rum och slippa ha en tvååring sovandes hos oss.
så vi tänkte en gång till. TVÅ gånger dom senaste veckorna!
vi gör om köket nu. till ett arbetskök. ett fint ett!
vi blåser ut rummen i källaren och fixar dom jättefint, sätter in större fönster i det mot gatan, vips så har vi ett sovrum! och ett extrarum. ok. det får bli några år av rännande för oss uppför trappan på natten om barnen inte sover. men det får man ta.
lite nya ytterdörrar ska vi ha. som både är isolerade och täta.
något fönster ska vi byta och altandörrar.
och kanske, kanske om det går isolerar vi uterummet och har det som matplats.
det blir en fin matplats!
annars får vi faktiskt plats i vardagsrummet.
storasyster får ett eget rum och vi med. vi får ett flong nytt kök och kanske en del av huset till matplats som just nu bara används på halva året. och utan att behöva låna massa pengar.
visst är det bra?
och jag ska börja rida nästa termin igen. och går nog ner i tid på jobbet och är med mina fina i mitt lilla hus och är en mycket lugnare människa.
och även ifall vi ännu inte skrivit något med snickaren kändes det bra att kunna ha en hög med jobb till honom ändå.
en sak bara. det där med spindlarna i källaren. dom är ju här nu.
dom kommer alltid in i september. kanske får det bli en KBT-kurs för mig? men en väl isolerad dörr ska vi ha iallafall, och insektsnät i ventilerna, och en sån där
elflugsmällare under kudden.
det, och inte så hårt belånad. då sover man gott om natten!
Inlägg
