i full kareta?

satan i gatan vad kass jag är på att blogga.
om det nu är några stackars läsare kvar så vill jag bara ge ett litet livstecken.
jo, hon rör sig fortfarande.
kanske är det så att man måste vara föräldra"ledig" för att hålla en blogg igång?
eller kanske jag tröttnat lite?
det började ju med fnurr. en gång i september 2008.
med en liten snäll sjusovarbebis och en storasyster på dagis till 15 varje dag. gud vad jag sydde!
mustafa och ottopippi, kommer ni ihåg?
sen kom solrum och även trädgården fick en blogg.
det är skoj med bloggar när man nördar in på något. som trädgård tex. en samling andra nördar tycker det är intressant det man skriver om och det finns nog inget vänligare släkte än trädgårdsbloggsläsare. dom kommenterar långa, långa inlägg och är allmänt artiga. och man delar samma intresse.
men nu.
och här. vad sjutton ska jag skriva om?
jag har nog fått en liten bloggkris. bloggtorka?
näe.

kanske är det dags att lägga av?

mörker

när jag åker till jobbet är det mörkt.
hemma igen är det lika svart.
dom senaste helgerna har det ösregnat hela dagarna och knappt varit någon idé att släcka adventsstjärnan i fönstret.
jag är sugen på att fota. och att jobba med bilderna på den nya datorn. en som man slipper sitta med i knät på en teakbricka för att inte bränna sig på låren för den jobbar så frenetisk och blir så varm.
och vänta och vänta på ett den ska tänka klart hela tiden.

ett hörn i vardagsrummet har blivit datorhörna.
arbetsrummet i källaren är så spindligt och kallt.
känns faktiskt himla hemtrevligt och mysigt. musikhjälpen har stått på hela eftermiddagen. och nu på kvällen kan man umgås i samma rum med en som fixar "pappersomskainipärmar".
nu ska jag shoppa julklappar.

och lukta på granen samtidigt.

såntmangörförsinabarnfastmanegentligenintegillart.

här sparas det inte på krutet.
här öser vi på med allt. på alla pepparkakor.
varför vara asketisk när det ändå snart är jul?
mycket färg i år. men jag måste säga att dom var mer kreativa förra året.

julefrid?

idag hände några konstiga saker.
L köpte gran med tjejerna och kom hem med min favvo. en simpel bonna-rödgran. ingen silver-sibirisk-kungsgrans-fjams här inte.
han brukar köpa kungsgran och jag muttrar alltid något om konstgjort.
och den var snygg!
lagom stor och lagom bred och perfekt granformad.
det var nog det konstigaste.
sen tog han in den och den passade i julgransfoten med bara en lite sågning av stammen.
inte alls en timmes slagsmål som förr i tiden.
sen när den väl stod på plats så stod den rakt nästan på en gång.
och inte en svordom hördes när ljusen sattes på plats.
alla lampor lyste.
och den kläddes av tjejerna och pimpades som vanligt med de mest otroliga skapelser från dagis och skolor.
och konstigt nog lät jag dom göra det.
allt pynt hängdes högt.
för det finns en person här hemma som vi trodde skulle dra i allt.
men inte sjutton gjorde han det.
"båhh" (boll) konstaterade han, pekade på en röd kula och fortsatte sin favoritsysselsättning. att klättra upp på höga saker som man kan ramla ner från och slå sig ordentligt.

det var som sagt en konstig upplevelse.

låtsaskompisar.

saga är här väldigt ofta just nu.
hon är den som undrar om man får göra saker som man egentligen inte får.
hon verkar vara en otroligt bra kompis som alltid gör som lillasyster vill.
ofta sover saga över. och i hennes familj har dom flera katter och hundar.
hennes föräldrar har en jättefin bil som vi såg förra helgen på en parkering.
en illgul.
saga kommer nästan alltid hit och leker när lillasyster är själv.
man märker att hon är här för att det snackas och sjungs väldigt mycket just då.
undrar om det var hon som klippte en bit av håret bak i nacken på lillasyster och om det verkligen är hon som tjuvöppnar luckor i chokladkalendern?
det skulle jag väldigt gärna frågat henne.

om jag hade sett henne.

i helgen.

stickade jag klart en varm och go tröja.
hängde med liten lillebror och tittade på regnet och gick inte ut på hela lördagen.
fikade och gick husesyn i kompisars nya fina hus.
täckte rosor i trädgården med granris och även galna påskliljor som vaknar för tidigt och tror det är vår.

och en fruktansvärd sak hände denna helgen.
vår grannes 20-åriga dotter omkom i en bilolycka.
gick dit med blommor och ett kort där det stod att vi tänker på er.

för det gör jag. hela tiden.
poliser ska inte knacka på dörren klockan 2 på natten.
barn ska inte försvinna från sina föräldrar sådär på det viset.
det jävligaste jävliga.

jag pussade mina barn femton gånger extra.

och vi bråkade nog inte på hela helgen.

överslagshandling.

när man har riktigt mycket på jobbet och hemma och allt på en gång. så mycket att man tycker att bilder på lussekattsbak, presentkalendrar, städade hem och fina statusrader om adventsmys hit och dit är en personlig förolämpling.

då tar man tar i problemet.

tar ett djupt andetag och gör sådant som verkligen är ett måste i den allmänna röran.

man städar alltmöjligtlådorna i köket.

inte nog med det. man lägger upp innehåller fint och prydligt på ett vitt papper. inspirerad av den här bloggen. och fotograferar skiten.
för att sedan torka ur lådorna, kasta en del grejer (alltid för lite), plocka i innehållet igen och fotografera allt än en gång.

sjukt är det.

sjukt.

och här ser ni bilder från ett antagligen rätt sunt hem så här i juletid.