att gå.

för någon månad sedan var du gräsmattegiganten.

så stolt för att du fixade att resa dig upp.

idag har du knatat runt här hemma.

7 steg.

12 steg.

och sen 14 steg!

jag tror att du har lärt dig att gå.

och i morgon fyller du elva månader.

grattis, min lille kille!

veva, veva!

jag har en skittråkig grej mindre att göra nuförtiden.
att nysta garn.
nu gör min treåring det.
och lätt som en plätt är det.
och snabbt går det.
köpte en nystmaskin och hittade en garnvinda på loppis.

swoooosch! säger det, så är det klart.



och fint blir det!



sen har jag haft tur och vunnit ett jättefint pris.

men det är en annan historia.

och nu blir det reklam!

nu gör jag något som jag inte brukar göra på solrum.
(på jobbet gör jag gör det hela dagarna.)
nu gör jag reklam.
jag har fått ett antal förfrågningar från olika ställen om sponsrade inlägg och hit och dit.
men jag har alltid valt att tacka nej. detta är ju min personliga blogg. inte en reklamplats.
men så hörde detta företaget av sig. och det var ju bara så rätt.
så lite reklam fick det bli.

handgjort är fint!

kolla in dom i norge så länge.
snart öppnar epla.se i sverige.

p.sidoides och lite verklighet.

min fina vildpelargon p.sidoides jag fick av lisa blommar så fint nu!
snyggaste färgen på dom små, små blommorna.
sådant nagellack vill jag ha.

i fredags var jag på kickoff och kräftskiva med jobbet.
bara två veckor kvar till jag börja jobba igen, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar, bara två veckor kvar!

men det känns mer och mer som en väldigt bra ide att lämna hemmet och vildingarna till L nu. han kan behöva lite fart och fläkt.

veckans viktigaste.

skolstart.
förskoleklass. men ändå SKOLAN.
pirrigt värre och en storasyster som jag första dagen fick följa på behörigt avstånd.
ända tills vi kom till skolan.

då fick jag en kort bit gå bredvid henne.

min stora, lilla självständiga tjej!

när man är minst.

då får man stå ut med att dom som är större bygger skotorn runt en.
inifrån garderoben:"jo, mamma han GILLAR sitta i skor. mycket skor!"

hur många timmar?

tar det att brodera en krans med blommor?
hur många gånger sticker man sig i fingret?
hur många gånger måste man fästa dom där satans trådändarna?
tur att det finns sådana som mig som gärna köper sånt som säljs för ingenting på loppis.

så var dom här kvinnokrafterna iallafall inte helt förspillda.

meh, komigendårå!

jag har ju värsta plejset att fixa den på.
ska ju bara skrapa lite gjutjärnsgavlar och måla dom.
min pappa kommer i morgon med nya fina sittbrädor, målade och frästa till finfin rundning.
vad väntar jag på!?
kanske tid?
imorgon kväll så...

då!

stickat, repat och inte nystat.

förrutom pippimössorna har jag i sommar stickat en tröja till lillebror i finaste, mjukaste garnet.
malabrigo merino worsted.
dom finfina läderknapparna som jag köpte ett gäng av passar bra på den tycker jag.











för några veckor sedan köpte jag angoragarn 50%ull 50% angora på detta stället.

började sticka en sjal med rätt avancerat mönster.
men när jag kommit en rätt bra bit på väg strulade det till sig och strulade och strulade. så tillslut blev jag irriterad och repade upp det hela.
så nu finns där en blått garn som väntar på att bli något annat.


och det fina rosa, som jag köpte idag.
det allra bästa är nog namnet.
det allra sämsta är nog att nysta det... hoppas på en junta snart.
och att hon som ska ha den har med sin braiga nystmaskin.

appar och så.

jag spelar wordfeud. håller koll på pinterest. fotar mina bilder med crossprocess.
kollar vädret med yr.no.


storasyster och halvbrorsan-morbror spelar m.i.g.
ibland är det frågesport på fågelläten.


koncentration.


åldersgränsen neråt i ålder går nog vid kusinen.
två år. hon och lillebror får spela fotbollspel.
eller kanske bebisappar med hållsupport av vuxen.
lillasyster 3 år, spelar memory. eller lägger pussel. helst på ipaden.

den här sommarens bilåkning, regniga dagar har dom används flitigt.
vilka är era bästa appar?

L/pappan/sambon/oäkta mannen har varit sjuk i någon mysko sjukdom med muskelinflammation och feber och jag har tagit hand om allt och alla dag och natt i en dryg vecka.
jobbigt. och tur man har lång semester ihop för dom sista dagarna har liksom försvunnit.
fast jag och barnen drog till min far och umgicks med kusiner, halvbröder och moster-systrar i förra veckan.
det var bra.
och vi flydde fältet och träffade en svenskamerikansk, numera italienskboende kompis efter lååång tid.

det var också bra.


och min pappa har det mysigaste köket.

ville bara säga det.

ajaj.

äppelätarstund med syrran hos morfar. gott och coolt att käka riktigt äpple istället för rivet. med sina två tänder där nere och två på väg fram där uppe är det rätt så konstigt att man överhuvudtaget kan få i sig något hårdare är äpplemos.
och att det kan göra så ont när han bits.
tur man har lagt ner amningen.
och det hjälper inte hur mycket jag säger till. han tror det är en lek.
för ett tag sedan sa jag så självsäkert till en annan mamma med en kille med kliande tänder att man måste verkligen säga till på skarpen när dom bits.
men jag erkänner. det är verkligen inte så lätt.
hur hårt kan man ta i? och varför är det bara roligare ju mer jag hojtar NEEJ!

kanske jag ska smörja in hela mig med stop&väx?

ja tack.

jag hade gärna haft några printar av den här killen på väggen. clinton friedman heter han.
det är fina grejer det!

milstolpe.

en stor dag idag!
och i natt kommer kanske tandfén.

stjärnflicka.

om du var en blomma vore du en stjärnflocka.
ni är så lika.
fast du har mer humor.
och humör.
tror jag.

bilden ljuger.

österlen för några dagar sedan.
det regnade.
och regnade.
sju barn i ösregn på en hyfsat liten yta inomhus är inte en bild av stillhet och kontroll.
på den översta bilden satt dom på sina stolar hyfsat samtidigt. en bragd.
fast jag tycker vi var rätt så coola och barnen var ändå inte helt skogstokiga.
sällskapet var trevligt och maten var god.
det är inte fy skam det!
tack c och m!


tvillingstereosprattel!