2010-03-30

ljuset är tillbaka och silverpäronet har fått vingar.


det är skit att gå upp en timme tidigare på morgonen. det är mörkt och bara för några dagar sedan var klockan kvart över fem när min mobil vaknar.
barnen får tjatas upp och själv tycker jag nästan att det gör fysiskt ont att resa sig upp ur sängen.
men en sak är bra. kvällarna blir längre. och man hinner, om maten går snabbt, vara ute och leka en stund innan man ska sova. igår påskpyntade vi silverpäronet. fint blev det.
undrar om man gör så här i hela landet eller om det är något speciellt för göteborgstrakten?
jag vet att det inte existerade påskfjädrar i träd utomhus när jag var liten iallafall.
hur som helst är det bra att det finns nu!

och när man är ute och leker med sina leksaker som legat i lekstugan hela vintern har man ju såklart glömt bort vad nu denna röda tingest var?

ja, va sjutton ÄR det?

2010-03-28

mayaodling på fönsterbrädan?


idag hade vi några kompisar hemma. fick frågan om jag börjar med drogtillverkning på kommersiell nivå.
i alla fönster i hela huset står just nu olika lådor med mer eller mindre grönt, växande innehåll.
det är små minidrivhus blandat med mjölkkartonger och gamla salladslådor med plastfolie på.
nej. marijuana känns ju inte riktigt jättelagligt, kanske.
men stockrosor, rysk marton, rosenvial, luktärt, riddarsporre, glansmalva är några som växer så det knakar.
gullvivorna och löjtnantshjärtanen ville sig inte riktigt.
trots en sväng in i kylskåpet en period, och sedan ut igen.
slängde ut dom i kylan i uterummet. där får dom stå och skämmas.
ger dom en skvätt vatten då och då om dom ångrar sig.

någon som har några tips?

2010-03-25

ok. så här är det.


kåvepenin, trimetoprin, cefadroxil, ery-max, och idag den senaste bekantskapen dalacin.
detta är dom senaste månadernas antibiotikakurer för barnen.
stackars små (mest storasyster) som inte har haft någon rolig sista tid. stackars föräldrarna är som är vabbstressade och sjukdomsisolerade. det känns som om man under flera veckors tid levt i ett ständigt feber/alvedon/penicillin/ipren och nyponsoppsrus. och inte träffat en människa under helgerna.
veckorna har varit en enda stor administrativt pussel om vem som ska få gå till jobbet och vem som ska vabba. vilken tur att vi båda jobbar i samma bransch och med liknande jobb. och vilken tur att vi verkligen tar varannandagsvarianten! vilken tur att vi har förstående arbetsgivare. för detta tär verkligen.

men jag ser ljuset i tunneln ju mer snö som försvinner utanför fönstren och det blir bättre och bättre för varje liten krokusknopp som syns i rabatterna.

snart så!

en annan anledning till det dåliga bloggandet på sista tiden är en viss trötthet som är förlamande och gör att man somnar i soffan klockan 20. som gör att man mest orkar jobba, ta hand om barnen och sedan däcka. att man inte kan dricka något vin eller äta några goda ostar gör ju också livet lite tristare. att man tills för några veckor sedan ständigt kände sig åksjuk. och att man helt plötsigt inte har NÅGRA kläder som passar.

för det är ju så det dåliga bloggandet beror på ett 15 veckors rätt bra sak egentligen.

i september.
då.
då börjar det verkligt tuffa livet.
trebarnsmorsa!

herregud.